Har ni tänkt så tuffa vi hästmäniskor är? Vi bryr oss inte om oss själva, bara hästen.

 

Förut glömde jag att äta, och mådde dåligt för jag åt så lite, bara för att jag skulle iväg till stallet. Vi kan ha brytit något, och frågar direkt "när får jag börja rida?", en del rider ändå. Alltså vi tänker inte alls på oss själva, men så fort hästen har lite ont i magen, "herrejösses, ring veterinären, ut och gå vila i dagar" t.ex.

 

Lisen Bratt Fredricson ramlade av under OS, och gick på smärtstillande för hon hade så ont, men hoppade ändå. Trots allt.

 

Rolf-Görans häst Casall trampade sig och fick ett liiiitet, liiitet sår på hoven, då ställer han inte upp på OS. Då är det en självklarhet att ställa in OS, som dom tränat i år till. Haha, det är sjukt egentligen! Vi borde vara lite snälla mot oss också, inte bara hästen!